Egenskaper för och arbete med indikatorklockor

Indikatorklockor är viktiga verktyg inom industriell tillverkning och kvalitetskontroll. Men hur får du ut det mesta av dem? I den här bloggen kommer du att lära dig allt du behöver veta för att kunna använda dina indikatorklockor på bästa sätt: från de viktigaste funktionerna, till att läsa och klämma korrekt, för att undvika mätfel. Du kommer också att få värdefulla tips om underhåll, skötsel och kalibrering, så att indikatorklockorna fungerar korrekt på lång sikt.

De viktigaste egenskaperna hos indikatorklockor

Indikatorklockornas huvudfunktion är att registrera och visa avvikelser i liten längd eller position. På grund av det stora antalet tillämpningar inom industriell praxis måste indikatorklockor ha ett antal väsentliga egenskaper för att uppfylla kraven.

Mätområde och skalgradering

Mätområdet för en indikatorklocka definierar det maximala rörelseavståndet den kan registrera. I industriella tillämpningar är detta ofta i intervallet 0-10 mm och upp till 100 mm eller mer. Å andra sidan bestämmer skalgraderingen avläsningsprecisionen. Typiskt varierar rattens gradering från 0,01 mm till 0,001 mm på särskilt exakta indikatorklockor. Mätområdet och skalgraderingen är viktiga parametrar eftersom de återspeglar mätinstrumentets förmåga att exakt indikera även de minsta avvikelserna.

Mätnoggrannhet och repeterbarhet

Mätnoggrannheten beskriver hur nära mätresultatet som visas av mätklockan motsvarar det faktiska, verkliga värdet för objektet som ska mätas. Det är ett mätvärde för hur exakt instrumentet är. Ju lägre skillnaden mellan det uppmätta värdet och det faktiska värdet, desto högre mätnoggrannhet. En hög mätnoggrannhet innebär att mätklockan kan registrera den faktiska mätningen av en komponent eller en längd så exakt som möjligt.

Repeterbarheten, eller reproducerbarheten, avser mätdonets förmåga att alltid leverera samma mätresultat när samma objekt mäts upprepade gånger under samma förhållanden. Detta innebär att mätanordningen kan mäta konsekvent och tillförlitligt utan att några stora avvikelser uppstår mellan de enskilda mätningarna. En hög repeterbarhet innebär att resultaten inte skiljer sig åt eller endast skiljer sig minimalt för flera mätningar av ett objekt, även om mätningarna utförs vid olika tidpunkter eller av olika operatörer.

Det är möjligt att en mätklocka har hög repeterbarhet, men låg mätnoggrannhet. I ett sådant fall ger mätklockan konsekventa men systematiskt falska resultat. Omvänt kan en mätklocka vara mycket exakt, men har dålig reproducerbarhet, vilket indikerar att resultaten är inkonsekventa och varierar kraftigt mellan mätningarna.

Robusthet

I industriella miljöer måste indikatorklockorna vara tillräckligt robusta för att klara tuffa förhållanden. De ska vara resistenta mot stötar, vibrationer, damm och fukt. Många indikatorklockor är därför utformade för att vara stötsäkra och har olika skyddsklasser, som skyddar dem mot inträngande damm eller stänkvatten, till exempel. En annan aspekt är möjligheten att säkra indikatorklockan i olika positioner för att utföra exakta mätningar även i svåråtkomliga områden.

Hur är indikatorklockorna korrekt fastspända?

De exakta mätningarna av längdavvikelser och toleranser bidrar avsevärt till att säkerställa produktkvalitet. Men att arbeta korrekt med indikatorklockor är viktigt för att garantera denna precision på lång sikt. Att spänna indikatorklockor är ett viktigt steg eftersom även de minsta rörelserna eller vibrationerna kan förfalska mätresultatet. Inom industriell tillverkning och metrologi måste mätarna vara säkra så att de är stabila och korrekt placerade för att ge tillförlitliga mätresultat.

• Magnetiska mätstativ: Magnetiska mätstativ är en av de vanligaste metoderna för att säkra mätklockor på ett tillförlitligt och flexibelt sätt. Dessa stativ består av en robust bas utrustad med en stark magnet och en flexibel justeringsarm. Magneten säkerställer en stark bindning till metallytor. Armen kan justeras i olika vinklar och höjder så att mätklockan kan placeras exakt i önskat läge.
• Stativ med klämanordningar: Förutom magnetiska stativ finns det mekaniska stativ med klämanordningar som kan fästas på arbetsbänkar, maskiner eller specialiserade fästen. Dessa mekaniska spännanordningar håller rattmätaren säkert och förhindrar rörelse eller vibrationer.
• Mätbord och mätstativ: Mätbord eller mätstativ används ofta för mycket exakta mätningar i laboratorier eller för mycket exakta industriella mätningar. Dessa enheter erbjuder hög stabilitet och exakta justeringsalternativ för att exakt justera mätarna.
• Mätningskanter och specialiserade fixturer: Specialtillverkade fixturer, såsom mätkanter eller specialfixturer, kan användas i vissa applikationer, särskilt för massproduktion eller automatiserade mätprocesser. Dessa system är anpassade för respektive mätuppgift och säkerställer korrekt och repeterbar positionering av mätklockan.

Hur avläses indikatorklockorna korrekt?

Att avläsa mätklockor korrekt är ett viktigt krav för att noggrant fastställa dimensionsavvikelser och säkerställa produktkvalitet i industriell produktion. Även små fel under avläsning kan leda till felaktiga mätresultat och därmed till avvisningar eller felaktiga komponenter. Positionering eller justering av mätklockan är ett första viktigt steg. På både analoga och digitala mätklockor måste mätspetsen komma i kontakt med ytan som ska mätas exakt vertikalt. Korrekt vertikal inriktning förhindrar avvikelser och säkerställer exakta mätresultat.

Mätaren avläses på analoga mätare genom att tolka visarens position på skalan. Korrekt avläsningsteknik kräver en förståelse av skalgraderingen. Vid en vanlig gradering på 0,01 mm flyttar visaren en full rotation i 1 mm. Mer exakta graderingar, till exempel 0,001 mm, visas av mindre avstånd, och vissa mätklockor har en ytterligare decenniumskala för enklare avläsningar av flera millimeter. Digitala mätklockor visar mätvärdetoch direkt på displayen, vilket minimerar avläsningsfel. Dessutom erbjuder många modeller möjlighet att växla mellan millimeter och tum, och rätt måttenhet bör naturligtvis ställas in före mätningen.

Att tolka mätresultatet korrekt är ett viktigt steg utöver exakt mätning. Mätvärdena ska alltid jämföras med de angivna värdena, de angivna toleranserna ska beaktas och eventuella temperatur- och miljöpåverkan ska ingå i bedömningen.

Mätfel och hur man undviker dem

Det finns flera typiska felkällor vid användning av mätklockor som bör undvikas:

• Felaktig nollposition: En felaktig nollposition leder till systematiska avvikelser. Före varje mätning måste operatören kontrollera att mätklockan är korrekt nollställd.
• Felaktigt kontakttryck: Det tryck med vilket mätspetsen kommer i kontakt med arbetsstycket kan förfalska mätningen. Det är viktigt att upprätthålla rätt kontakttryck för att få exakta mätningar.
• Felaktig justering av mätklockan: Mätaren måste riktas in exakt vinkelrätt i förhållande till det uppmätta objektet. Även små vinkelavvikelser kan förfalska mätningen.
• Kontamination: Ytan som ska mätas ska vara ren och fri från damm, olja eller andra föroreningar eftersom sådana föroreningar kan förvränga mätningen.
• Temperaturfluktuationer: Särskilt för precisionsmätningar bör arbetsstycket få samma temperatur som mätklockan för att undvika termiska expansioner.

Noggrannhet och kalibrering av indikatorklockor

Indikatorklockor består av mekaniska eller elektroniska komponenter som uppvisar tecken på slitage över tid på grund av användning eller miljöpåverkan såsom temperaturfluktuationer, luftfuktighet eller vibrationer. Detta kan leda till avvikelser i mätnoggrannheten. En okalibrerad indikatorklocka kan därför ge felaktiga avläsningar, vilket i sin tur kan leda till kvalitetsproblem, avvisningar eller omarbetningar. Indikatorklockor måste dock kunna registrera de minsta avvikelserna på ett tillförlitligt och reproducerbart sätt. Regelbunden kalibrering är därför av avgörande betydelse för att säkerställa att indikatorklockor också ger exakta mätningar på lång sikt.

Kalibreringsintervall

Kalibreringen måste utföras med jämna mellanrum som en del av övervakningstestet för att säkerställa indikatorklockornas precision. Kalibreringsintervallen beror bland annat på användningsfrekvensen och driftsförhållandena. Ju oftare en indikatorklocka används och ju mer krävande miljöförhållandena är, desto oftare bör en mätklocka kalibreras. När det gäller kalibreringsintervall måste de grundläggande principerna och de senaste instruktionerna för övervakning av inspektionsutrustning samt rekommendationerna och specifikationerna från mätartillverkaren alltid följas.

Kalibreringens påverkan på mätningen

Kalibrering påverkar mätningen direkt eftersom den minimerar systematiska mätfel och mätavvikelser. Utan regelbunden kalibrering kan felaktiga mätningar leda till feltolkningar, vilket i sin tur kan äventyra produkternas kvalitet och säkerhet. Kalibreringen säkerställer att mätinstrumentet mäter korrekt, vilket är särskilt viktigt för att undvika systematiska fel.

Mätarblock för kalibrering av indikatorklockor

Industriell metrologi bygger på mätarblock som standardiserade, rektangulära block som har extremt exakta dimensioner och används för kalibrering och testning av mätinstrument.

De finns i olika storlekar och gör det möjligt att utföra exakta längdmätningar i mikrometerområdet. Mätblock är i allmänhet gjorda av stål, keramik eller volframkarbid och är slipade och lappade till extremt hög noggrannhet. De har två exakt parallella ytor, vars avstånd motsvarar exakt den präglade nominella längden. Huvuduppgiften för mätarblock under kalibrering är att ge en exakt och tillförlitlig referens för längdmätning.